(Från ett citat som ursprungligen var publicerad i Miljömagasinet 17, 27 april 2007)
Djur och natur i vården – framtidens medicin
I slutet av mars 2007 hölls i Uppsala Sveriges första nationella konferens och mässa på temat Djur och Natur i vården. En välbesökt konferens som försökte sätta fingret på varför vi mår så bra då vi kelar med en hund och vilken funktion vårt påtande i trädgården egentligen fyller. Och kan detta lugn och välbefinnande som djuren ger oss, vara en tillgång inom vården?
Idag hör vi allt som oftast hur viktigt det är att införliva kulturupplevelser inom vården för att den sjuke snabbare ska känna sig bättre. Men av någon anledning är vi mycket mer restriktiva med att använda oss av djur och natur i vården för att snabba på läkandeprocessen, detta trots att det finns en mängd forskning som talar för denna effekt. Om vi tittar oss runt i världen så ser vi också att vi i Sverige ligger långt efter att nyttja djur och natur inom vården. I till exempel USA är detta en fullt accepterad metod, där står människor i långa köer för att få tillgång till en vårdhund.
Med dessa ord inledde Sven-G Hultman, ordförande för den ett år gamla föreningen Hälsans Natur som också stod bakom hela arrangemanget. Föreningen Hälsans Natur vill verka för att den svenska vården blir bättre på att använda sig av djur- och naturkontakt inom vården.
Ingeborg Höök, chef för ett behandlingshem för missbrukare som drivs av Statens Institutionsstyrelse. Hon är sjuksköterska med fil mag i vårdvetenskap och är en av pionjärerna i Sverige för ”djur i vården”. Hon är även registrerad som ”vårdhundsförare” från Delta Society i USA. Hon berättade om sina erfarenheter av att använda sig av djur i vården av missbrukare och på äldreboenden.
(citat ifrån artikeln i Miljömagasinet 17, 27 april 2007, Ingeborg Höök)
Ingeborg använder sig av två arbetskamrater vård hundarna Lord och Wanda som i sitt dagliga arbete fungerar som både psykiskt och fysiskt stöd åt patienterna på det behandlingshem där Ingeborg arbetar. Dessa hundar är specialtränade för att fungera inom missbruksvården där det krävs en mycket speciell form av hund. Inte någon speciell ras egentligen, men hunden måste vara mycket speciell i lynnet, menar Ingeborg Höök.
För det ställs stora krav på en vård hund som Lord och Wanda att vara lugna och kunna känna sig trygga med alla typer av människor oberoende sinnesstämning. Och det krävs att dessa hundar förstår att endast ta kontakt med en patient på patientens villkor. Tanken är att patienterna på behandlingshemmet genom hundarna ska återfå en känsla av tillit, och våga ta ansvar.
Stöd till våldutsatta barn
Enligt Ingeborg Höök måste det finnas en anledning till att vi i Sverige har hela 1 300 000 katter och 730 000 hundar. Hon hävdar utifrån egna iakttagelser i vården och utifrån en rad olika forskare att det inte bara är på grund av att djuren är söta eller så som vi skaffar dem. Nej, till största del beror vårt stora djurinnehav på de positiva effekterna vi som människor kan uppleva av att ha djur nära intill oss.
Dr Andrew Rowan har hävdat att om det lugn och välbefinnande som djuren ger oss när vi klappar dem finns på burk så skulle denna effekt röna ett enormt stort forsknings- och ekonomiskt intresse just på grund av dess uppenbara läkande effekt.
Under sin tid i USA kom Ingeborg Höök i kontakt med en vård instans som i mycket större utsträckning än i Sverige använder sig av djur inom såväl psykisk som fysisk vård.
Speciellt viktig har djurkontakten visat sig vara för barn som upplevt en mycket svår tid av våld i familjen och som blivit offer för övergrepp. Det har visat sig i fall efter fall att barnet i mycket större utsträckning törs lita på djuret. Vårdpersonal på sjukhus har kunnat nå ett tidigare väldigt slutet barn genom att tala genom djuret, förslagsvis en hund. Och i USA finns det idag en utbredd verksamhet som går ut på att barn med dyslexi eller andra problem kopplat till läsande får låna en hund och läsa för den. Många barn som lidit av stamning eller rädsla inför att läsa för andra har fått stor hjälp, säger Ingeborg Höök.
Djur dömer inte
Men även vuxna människor som drabbats av allvarliga fysiska funktionshinder eller allvarliga depressioner har kunnat motiveras till fysisk aktivitet och träning genom hunden.
Dessutom så är det ju så att ingen hund har någonsin kunnat anklagats för att ha begått sekretessbrott, säger Ingeborg Höök.
Ingeborg berättade bland annat om en brännskadeklinik i USA som använder sig av vård hundar. Hon beskrev ett speciellt fall med en kvinna som blivit väldigt illa brännskadad. Så illa att kvinnan själv inte ansåg sig värdig att få vistas ute i samhället. Kvinnan talade om sig själv som om hon skulle vara ett monster som andra skulle kunna bli rädda för. Till en början visade kvinnan ingen som helst vilja att deltaga i olika fysiska aktiviteter som skulle kunna hjälpa henne att få tillbaks den motorik som gått förlorad i och med skadan. Men när hon väl började visa intresse förstod personalen snabbt att enda anledningen till att hon nu ansträngde sig var att bli så pass stark så att hon skulle bli kapabel till att ta sitt eget liv.
I detta skede valde personalen att koppla in en vård hund som denna kvinna dagligen fick träffa och så småningom fick hon del i ansvaret för hundens omvårdnad. Från att ha varit totalt förvissad om att alla andra runtomkring såg henne som ett monster och att ingen någonsin skulle tycka om henne började hon förstå att denna hund ändå tyckte om henne. Denna hund fullkomligt vibrerade av glädje när han såg henne, viftade på svansen och riktigt log så som hundar kan göra. Plötsligt utbrast kvinnan ”oj, den gynnaren verkligen älskar mig”.
Historien om den svårt brännskadade kvinnan slutade med att när hon väl fick lämna centret för brännskadade så hade hon tingat en valp.
Till skillnad från Sverige är utnyttjandet av djur och naturkontakter i vården i speciellt USA och England väl utvecklat, berättar Ingeborg Höök. Där säger man från sjukvårdens sida att man inte har råd att inte använda sig av djur i vården.
Lugn-och-ro-hormonet
Som siste föreläsare hade man bjudit in Kerstin Ulvnäs-Moberg, läkare och expert på oxytocin. Hon föreläste under arbetsnamnet ”Lugn-och –ro-hormonet oxytocin – hälsoeffekter av djur- och naturkontakt”. Kerstin Ulvnäs-Moberg är verksam professor vid Sveriges Lantbruks-universitet och hon forskar kring oxytocinets funktion, både hos djur och människor.
Jag skulle vilja likna känslan av lugn och ro vi människor får genom beröring, såväl av en annan människa eller av ett djur, med den process som sker när en mamma ammar sitt barn.
Kerstin Ulvnäs-Moberg berättade om hur hennes forskning har kunnat visa att vi utsöndrar ett hormon som verkar i rak motsats till adrenalinet.
Adrenalinet som utsöndras när vi blir rädda eller ställs inför en svår prövning gör oss stressade, spända, avstängda och opåverkbara. Medan oxytocinet som utsöndras när vi njutningsfullt berör och blir berörda försätter oss i en sinnesstämning där vi blir lugna, en form av aktivt lugn.
Oxytocinet är ett hormon som samordnar vårt ”lugn” – system.
Beröring och värme
Kerstin Ulvnäs-Moberg berättade också om att halten av oxytocin har en stor inverkan på den sociala kompetensen. Att ge och få värme antingen från ett djur eller genom massage från någon vi tycker om har visat sig vara aktiviteter som frigör oxytocinet. Även att blodtryckssänkning samt att minnet kan förbättras.
Det finns en rad beröringsformer som framkallar oxytocinet: varm temperatur, massage, akupunktur. Forskare har även kunnat finna bevis för att risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos de som har väl fungerande sociala relationer är mindre än hos de som inte har det.
Det går också mycket utmärkt att byta ut den mänskliga kontakten till interaktion med ett djur, till exempel en hund. Jag kan ibland bli närmast förundrad över varför sjukvården i Sverige inte tar till sig denna kunskap bättre. Det känns ibland som om vi får försöka uppfinna hjulet på nytt i den här frågan. Men det dyker upp fler och fler projekt även här i Sverige, men vi har en lång väg att gå för att komma upp på en internationell nivå, menar Kerstin Ulvnäs-Moberg.
